Regalskeppet Vasa

Regalskeppet Vasa är ett skepp som den absoluta majoriteten av oss vet vad det är för skepp.

Regalskeppet Vasa

Detta är såklart inte vanligt att så många vet så mycket om ett gammalt förlist skepp, men anledningen till att så många är medveten om Vasa är den historia som skeppet har, att det är svenskt och självklart att det finns att beskåda på Vasamuseet. Vasaskeppets historia är både tragisk och detaljrik.

Historian om skeppet

 

Regalskeppet Vasa började byggas år 1626. I cirka sex års tid hade kung Gustav II Adolf byggt upp den undermåliga svenska flottan till en flotta som det svenska folket skulle vara stolta över. År 1618 hade även det trettioåriga kriget i Europa påbörjats och att ha en stridsduglig flotta sågs som en allt mer viktig nödvändighet. För Sveriges del handlade det om att kunna hävda sina handelsintressen mot de två länderna Danmark och Polen. På bara fem år hade 25 nya skepp byggts och då man även köpt flera skepp från Holland hade man nu en ganska så robust och stridsduglig flotta. Det skulle dock bli fyra skepp till. Ett av dessa var Vasaskeppet och detta skepp skulle bli det största av flottans skepp och därmed regalskeppet. Vasaskeppet tog två år att färdigställa och man hade lagt mycket tid på detaljer och utsmyckning. Bland annat var det nybyggda 70 meter långa skeppet utsmyckat med strax över 700 skulpturer i alla möjliga sorters färger. Skeppets bestyckning bestod av 64 stycken bronskanoner och Vasa var minst sagt ett skepp att vara stolt över. Än så länge.

Jungfruresa och förlisning

 

Cirka två månader efter färdigställandet av Vasa var det tid för jungfruresan från Stockholms hamn vidare till Älvsnabben där flottan hade en bas. Det som de flesta inte känner till är att på basen skulle Vasa plocka upp 300 soldater och sedan bege sig mot Polen där tanken var att man skulle försöka blockera en flodmynning. Jungfruresan skedde efter ett par tester av skeppets stabilitet men man hade lika gärna kunna strunta i dessa tester då de skedde på ett märkligt sätt och när man märkte att skeppet var ostabilt lät man det ändå ge sig ut på sjön. Vid jungfruresan sköts det salut och man seglade i cirka femton minuter innan en kastvind gjorde så att Vasa började kränga. Ytterligare en kastvind orsakade kraftig slagsida vilket fick vatten att forsa in genom de öppna kanonportarna och Vasa sjönk fort. Besättningen kastade sig överbord och fiskades upp av småbåtar i närheten. Ungefär trettio människor som inte kunde ta sig ut ur skeppet när det började att sjunka omkom. Tidigt gjordes försök att bärga Vasa men dessa misslyckades. Det dröjde till år 1956 innan Vasa återigen lokaliserades och ett stort projekt för att bärga Vasa påbörjades. Det blev ett långdraget och svårt projekt som skedde i 18 etapper där Vasa drogs upp och flyttades under vattenytan. Efter cirka 18 månader skedde den slutgiltiga bärgningen och när skeppet kom på plats i en tillfällig byggnad påbörjade en lång period av återuppbyggnad och bevaring. År 1990 tog Vasaskeppet plats på det då nybyggda Vasamuseet vilket kommit att bli ett mycket populärt museum.

Jungfruresa och förlisning