Nyheter om Estoniakatastrofen

Det var den 27e september 1994 och förlisningen av färjan Estonia på väg ifrån Tallin till Stockholm ägde rum. Förlisningen blev en av de allra största katastroferna i svensk modern tid då cirka 852 människor en mörk septembernatt miste livet. Hela 501 av de 852 människorna kom ifrån Sverige och endast ynka 137 människor hade turen på sin sida och blev räddade ifrån det iskalla vattnet söder om finska Utö.

Under räddningsoperation deltog inte mindre än tjugofem stycken helikoptrar och runt 10 stycken fartyg i vågor på över 4–5 meter höga. Det var ett tufft uppdrag då allt gick otroligt snabbt och Estonia sjönk på inte mindre än makalösa 30 minuter efter att första nödropet skickades ut. Många svenskar minns än idag vad de gjorde när beskedet av förlisningen kom och händelsen diskuteras fortfarande flitigt i diverse olika rättsprocesser. Ett flertal anmälningar och utredningar har fortfarande 26 år efter händelsen inte kommit någon vart då ingen har dömts ansvarig för olyckan.

Efter olyckan har frågan om att bärga fartyget varit flitigt diskuterad och många anhöriga och överlevare ansåg också att om fartyget skulle ligga kvar på botten så ville man i alla fall bärga kropparna. Det bestämdes dock att olycksplatsen skulle ses som en gravplats och att den skulle övertäckas med betong. Regeringen mötte stort motstånd mot detta och planerna övergavs sommaren 1996.

Konspirationsteorierna och haverikommissionen

Det finns relativt mycket mystisk information som framkom efter förlisningen. Bland annat var inte passagerarlistorna kompletta och man vet helt enkelt inte riktigt exakt hur många som faktiskt var med på färjan den där ödesdigra natten.

Allt detta innebar att det strax efter förlisningen flödade många olika konspirationsteorier. Det handlar om allt ifrån en eventuell explosion ombord fartyget, att kaptenenen hittats skjuten strax innan förlisningen men också att en krock med en ubåt kan ha orsakat förlisningen.

En gemensam haverikommission med medlemmar från Finland, Estland och Sverige startade dock hösten 1994 en utredning för att ta reda på vad som egentligen orsakade förlisningen av fartyget. De slog fast efter sin utredning färdig december 1997 att bogvisiret på fartyget lossnat på grund av de kraftiga vågslag som skedde under olycksnatten. Att det skulle finnas ett hål i fartyget som många misstänkte på grund av det snabba förlisningsstoppet avfärdades i rapporten gjord av kommissionen.

Ny information framkommer

Ny information framkommer

Spekulationer om vad som egentligen hände startar återigen i alla de tre länderna när en dokumentär ”Estonia-fyndet som förändrar allt” släpps i september 2020. I dokumentären har man lyckats filma ett stort hål i fartygets skrov, hålet bedöms som ungefärliga 4 meter stort och har tidigare legat dolt mot sjöbottnen varav det inte har synts ordentligt. Trots att filmandet av fartyget lett till att ny information framkommit har två svenska medborgare dragits inför rätta för brott mot gravfriden och rättegången är i dagsläget pågående.

I december 2020 beslutar de tre länderna att nya dykningar ska göras på förlisningsplatsen vilka beräknas kosta omkring 50 miljoner kronor. Då en lagändring angående gravfrid förväntas klubbas igenom bör dykningarna ledda av Estland kunna starta redan under sommaren 2021.